Thursday 14 June 2012

Inget man önskar sin värsta fiende

Vem har inte någon gång lekt med tanken, när det varit som mest hektiskt, att man skulle bli sjuk och få vila upp sig? Jag vet inte om jag tänkte det, men tanken kanske fladdrade förbi i min hjärna under maj månad när det var som intensivast. Någon kanske fångade upp tanken, för sjuk blev jag. Och med besked. Jag har inte kunnat delta i familjens liv alls. Har bara varit totalt utslagen. Och jag önskar inte detta ens åt min värsta fiende. Det kommer att ta veckor innan jag är återställd. Så fort jag ens går upp eller ner i trappan så rusar hjärtat iväg, jag blir yr och anfådd. Så nu önskar jag bara att jag blir frisk, så jag kan delta i familjens aktiviteter med all kraft. Det finns så mycket hemarbete att ta tag i. Men just nu kan jag inget göra. Får bara ge mig till tåls. Så ha det bra därute, och jag hoppas ni får vara friska. Hälsa är en gåva.

No comments:

Post a Comment