Friday 10 August 2012

Vad som krävs av en NPF-mamma

Om någon därute sitter och planerar att bli mamma över huvudtaget, kan det vara bra att även ha i tankarna att man kan få ett barn som har NPF. Och då kan det vara bra att fundera vilka egenskaper som kan komma väl till hands i en sådan situation. En NPF-mamma: Man skall gilla hemarbete Varje person är ju tvungen att utföra hemarbete. Men en NPF-mamma skall helst vara hängiven. Gilla att skura golv, dammsuga extra ofta (för alla udda små smulor som hittar sin väg på soffor, golv, väggar, skåp, hyllor). Man skall även kunna identifiera torkade klumpar, för att kunna avlägsna dem. Det mest osannolika har de nämligen hittat och smetat ut. Man skall inte vara fäst vid ting Saker skall man inte vara alltför rädd att mista. För köper du gardiner som du gillar, skall du vara beredd på att någon får tag på en sax och klipper i den. Alla vaser, prydnadsföremål etc. kan falla i golvet och gå sönder. Även fast de står på över 2 meter höga skåp. Har man något man är rädd om skall man helst hyra en lagerlokal och magasinera dem där. Alla viktiga papper och nycklar förvaras helst i ett låsbart kassaskåp. Du skall vara pysselfreak Barn med NPF är ofta kreativa. De vill pröva olika material, olika former av pyssel, helst under en och samma förmiddag. Dock kan NPF medföra att diverse utbrott kommer, då materialen inte gör som barnet vill. Du skall älska att lösa dessa konflikter, ta fram material, skura (se punkt ett) och sedan plocka undan. För att ta fram nytt material osv. Man gillar inte att sova och klarar sig med minimal sömn, även med avbrott Ett barn (eller som i mitt fall flera barn) med NPF kan ha olika former av sömnstörningar. Det kan handla om svårigheter att somna, svårigheter att komma till ro på kvällen, slappna av, man kanske vaknar ofta på natten eller stiger upp fast fyra på morgonen om det är lite ljust ute. Man skall vara förberedd på att man inte får sova ordentligt på ca 5-10 år, eller kanske längre. Om man någon gång får någon att vakta barnen så att man kanske skulle få sova, ja då vaknar man i alla fall klockan sex då den inre klockan är så inställd på det. Man skall helst ha mycket pengar Att ha barn är dyrt, att ha barn med NPF är extradyrt. Klädkontot skall vara stort. Dels förstörs kläder mer, men man köper även kläder som barnen inte klarar av att ha på sig. Matkontot skall också vara stort. Maten godkänns sällan direkt, så mycket hamnar man kasta. Man köper även frukt, bröd, jogurt, fil etc som om man skulle ha hand om ett daghem. Vilka enorma mängder som äts. Vilket ju är bra, då de varma måltiderna ofta förkastas. Och nej, det fungerar inte att ta bort allt detta för att få dem att äta lunch och middag. För då hungrar de hellre ihjäl. Och skriker bort återstoden av sitt liv. Medicinen slukar även en stor del. Inte ens dotterns bidrag (1/3) räcker till medicin för alla tre barnen. Man köper födelsedagspresenter till kalas som barnen aldrig klarar av att gå på. Man kan köpa biljetter till tillställningar som de vägrar delta i eller vill lämna efter fem minuter. Man skall helst ha nedsatt hörsel Ett NPF-hem är fyllt av ljud. Hade det funnits en som ansvarat för arbetsmiljön, hade miljön blivit anmäld för länge sedan. Man skulle vara tvungen att ha hörselkåpor dygnet runt. Man skall kunna anpassa sin energinivå efter barnen Energinivåerna varierar lika snabbt som en hjärtkurva på en monitor. När de inte orkar och behöver varva ner, ja då skall man avbryta allt annat för att förhindra utbrotten. Man kan vara på väg någonstans, men kanske är man tvungen att avboka för att tidpunkten inte är fel. Eller när du just själv på eftermiddagen kanske börjar tycka att det är lugnt och börjar själv varva ner (du skall inte glömma att du kanske varit vaken 12 timmar redan med full fart), ja då behöver barnen stimuleras. De kanske fastnar för en idé som du sedan måste antingen göra eller avleda med annan lika bra aktivitet. Så ha alltid två tändstickor till hands, eller kanske skaffa nya kaffet Death Wish med 200 ggr mer koffein (finns på min köplista, fastän den ännu inte går att köpa). Du skall helst vara en ny Montessori Man skall vara beredd på att man skall utarbeta nya inlärningssätt till sitt barn, för de vanligaste fungerar ofta inte. Man skall klara av att motivera barnet till läxor även efter en lång dag i skolan. Det heter ju att barn inte behöver ha läxor, men de flesta NPF-barn har nog läxor, i värsta fall mer än andra om lärarna skickar med det som man inte hinner med på lektionerna. Man skall vara släkt med Usain Bolt För det mesta följer man upp barnet och är förberedd när något håller på att hända. Men ett NPF-barn gillar sällan att hålla en i handen och är man ute bland folk och trafik måste man vara extra uppmärksam. Men alltid blir det någon gång så att man märker att man måste springa, och springa extra fort för att förhindra en katastrof. Då är det även bra att ha bra röstresurser (se nästa stycke). Man skall vara lämpad att vara hejaklacksledare Ibland är olyckor nära, då skall man kunna vädra sina tonsiller, överrösta en möjlig brandalarm och skrika så att allas hår flyger i vinddraget. Men även som en hejaklacksledare skall man kunna stöda barnens ansträningar, peppa dem på rätt sätt, vara entusiastisk till max. Man skall gilla rutiner Rutiner är maskinerierts kärna i en NPF-familj. Man skall gilla att göra allt precis på likadant sätt. Varje dag. Klurigt blir det när man inte minns hur man har gjort det innan, för då blir det besvärligt. Sedan kan det plötsligt tillkomma seder och bruk i rutinerna, som du inte alls avsåg skulle hamna där. Så innan du vet ordet av så skall du alltid skala äpplen medan du samtidigt står på huvudet. Man skall ha humor Eller egentligen är det bättre om man har helt vriden humor. För man skall kunna skratta åt de situationer man helst vill gråta åt. Fast har man ingen sådan humor, så får man nog det med tiden. Så detta är inget absolut krav, bara ett tilläggsplus. Tycker du att detta låter för krävande och helst nog inte väljer att bli NPF-mamma? Ingen fara, det är inget du kan välja. Detta är något som väljer dig. Och du kommer att älska det mer än du kommer att klaga över det, tro det eller ej.

5 comments:

  1. Hahaha, klockrent! Har suttit här och läst detta inlägg högt för familjen. Har haft en dag med många konflikter men inser när jag läser detta att jag faktiskt har alla kvalifikationer som krävs för att vara mamma i denna Npf-familj. Tack för ett underbart inlägg!

    Kram!

    ReplyDelete
  2. Ja, du har alla kvalifikationer. Tack för berömmet.

    ReplyDelete
  3. Jag känner så väl igen mig och instämmer i allt. Tyvärr så känner jag mig inte så lämplig att vara mamma till ett NPF-barn.
    Jag orkar inte med alla dessa bryt och raseriutbrott dom man dagligen måste stå ut med..... Jag är så arg på denna helvetes sjukdom som tar den underbara lilla tösen bakom sjukdomen ifrån mig!!
    Jag blir så ledsen och det påverkar mig otroligt mycket... Jag kan inte bara låta det rinna av mig utan tar snarare åt mig som en svamp som nu är överfull.... :-(

    ReplyDelete
  4. Hej Anonym. Ditt inlägg träffade rakt mitt hjärta. Kan du tala med någon om hur du känner och få hjälp med att komma över sorgen?
    Sedan kan man även göra mycket själv. Man kan skriva ner vad som varit bra den dagen. Små framsteg som barnet gjort. Dvs fokusera på den ena gången barnet lyckades hälla mjölken i glaset utan att spilla och "glömma" de gånger det inte lyckades. På detta sätt hjärntvättar man sig själv till positiva tankebanor. Jag vet att det inte är lätt, när alla dagar ändå kantas av motgångar.
    Sedan finns det även grupper på fb där man kan hitta stöd och andra i samma situation. Bland annat Hjärtefrågor.
    Jag hoppas att du kan hitta en balans i livet, fastän livet inte blev som vi tänkt oss. Och du är den bästa mamma ditt barn kan få. Jag känner mig inte alltid som den bästa NPF-mamman, har alltför kort stubin och är själv känslig för vissa sinnesstimuli, men jag fortsätter ändå. Stor styrkekram.

    ReplyDelete
  5. Åh, jag skrattar och gråter.

    ReplyDelete