Tuesday 18 September 2012

Stella och bolltäcket

Nu känns det en aning mer förhoppningsfyllt för Stella. Jag har ju tänkt på hennes situation nonstop nu känns det som i över en månad och försökt få fram möjliga sätt att förbättra hennes vardag.
Igår kom hennes nya samtalskontakt hem till oss och träffade henne. De klickade direkt och Stella gillade henne jättemycket. Speciellt det att tjejen också tyckte att psalmer var deprimerande tyckte Stella var toppen. Nu skall hon komma nästa gång om 3 veckor, Stella sa att hon gärna skulle träffa henne varje vecka.
Med sig hade denna tjej ett bolltäcke. Vi har tidigare prövat ett kedjetäcke åt Simon, men den har alltid åkt tillbaka till terapicentret utan längre framgång. Men detta bolltäcket var underbart. Jag hoppades nästan att dottern inte skulle vilja ha den, så att jag skulle få sova med den. Den är jättetung, men när man har den på sig känns den som ett duntäcke. Trots att det blir rätt varmt med den på, så gick dottern och la sig med den. Och sov med den! Succé.
Jag passade också på att tala med dottern på eftermiddagen. Jag berättade om hur jag funderar på henne, hur vi som föräldrar vill hjälpa och sedan lite frågor om vad som hon tycker är besvärligt. Det som gör mig extra glad är att trots hennes inställning för sociala sammanhang, så älskar hon att gå till skolan. Det är otroligt viktigt. Musiktimmarna är inte hennes favorittimmar, just för att de ibland sjunger psalmer där och för att ljudnivån kanske är högre i det väldigt akustiska rummet. Jag hoppas att samtalskontakten tar upp med psykiatern att vi funderar på medicin mot ångesten. Och att allt detta skall medföra att Stella inte krashar denna höst.
Och som grädde på moset tog jag med Stella till simhallen för att simma innan läggdags. Hon har varit orolig för att hon inte simmar tillräckligt bra, då vi åker söderut på våren. Men hennes oro är helt obefogad. Hon simmar som en fisk. Hon var ju i simskola förra vintern. Men hon klagade på att de inte lärde henne simma, de lärde ju bara ut olika simstilar. Hmm, jag undrar om det kan ha något sammanhang?

No comments:

Post a Comment