Thursday 1 September 2011

Uppfostra de vanliga barnen istället

Jag tycker att det pågår, i alla fall i Sverige och dess media, en klimatförändring mot ADHD och NPF i allmänhet. Man talar om näthat, om föräldrar till NPF-barn ifrågasätter kommentarer kring NPF som verkar tagna ur luften. Dessa allmänna kommentarer från andra baserar sig på åsikter, utan verklighetsförankring.
Man talar om inkompetenta föräldrar som slipper sitt föräldraansvar genom att trycka igenom en diagnos för sina barn och sedan medicinera dem. Jag tror att betydligt flera barn skulle äta ADHD-medicin, om det skulle hjälpa mot inkompetenta föräldrar.

Och om man utgår från att föräldrarna till barn med ADHD bara är lata, saknar rutiner, inte kan vara bestämda osv. så kanske vi skall skicka bollen till dessa föräldrar som klarar uppfostran så bra.
Barn med ADHD mår nämligen otroligt mycket bättre i en anpassad miljö, och denna miljö kan de få genom att omgivningen med olika åtgärder underlättar deras liv -> trivsammare för alla.

För ett barn är inbjudan till kalas en bekräftelse på att det passar in och att andra barn vill vara med den. Alltför ofta minskar antalet inbjudningar för NPF-barn, eller uteblir totalt, år efter år. Detta går att råda bot på, genom att föräldrarna uppmanar sina barn att bjuda alla i en grupp. Eller alla flickor eller pojkar. Inte utelämna någon.
Jag har hört flera gånger detta "Men jag kan ju inte tvinga mitt barn att bjuda någon den inte vill bjuda. Mitt barn måste få välja själv" I dagens samhälle så ger vi väldigt mycket ansvar åt ett barn. Barnet kan inte ana, att om man ger tid och lär känna någon mer så kan man faktiskt lära sig tycka om den personen. Om man bara sållar bort någon för att den har annorlunda kläder, skrattar vid fel tidpunkter, ger för hårdhänta kramar, talar för lite osv. så går man miste om många vänskaper.

Alex Schulman vill bespara sin dotter från Tommys hemska skratt (Pippi Långstrump), så han vill sensurera vad hon tittar på i TV. Det kallas inte att curla, det kallas att sålla bort allt det som inte är önskvärt. Och för man över en sådan människosyn till sina barn, att bara visst beteende och utseende är godkänt, ja då uppfostrar man barn med väldigt lite empati.
Och i ett sådant samhälle så platsar nästan inga barn. För alla barn beter sig icke önskvärt ibland. Men ännu mindre finns det plats och förståelse för våra NPF-barn.
Så istället för att peka finger till hur vi uppfostrar våra barn (som ni för övrigt inte vet så mycket om, men ni gör en massa slutsatser på basen av hur våra barn är), så hjälp till genom att uppfostra era barn till tolerans, gott kamratskap, till att tycka det är okej att vara annorlunda, ta med alla barn i lekarna och inte lämna någon utanför, inte mobba andra eller använda skällsord och/eller fysisk våld.
Jag är då övertygad om att alla miljöer skulle bli lugnare, mer harmoniska och vi alla skulle ha lyckligare barn.

3 comments:

  1. Tack för detta inlägg! När man kämpar i 'diagnoslandet' behövs stöd!

    ReplyDelete
  2. Varsågod. Här gäller principen att man gärna vill ha hela byn med sig för att få barnet att växa upp till en nöjd vuxen.

    ReplyDelete
  3. Fantastiskt bra skrivet.

    Toleransnivån hos okunniga människor är Extremt låg!

    Jag kan förstå att någon som inte vet, eftersom det oftast inte syns på barnen, att man både curlar och ibland kanske tom verkar tokköpa dessa NPF-barn. När det får oss handlar om att få ett bra flyt på dagen och minimera konflikter och ge underlätta för barnen med inte allt för många måsten osv.

    Alla skulle prova på en NPF-månad, så skulle nog förståelsen se annorlunda ut. (dock är det ingen som lär sig att hantera NPF på en månad men ändå....)

    KRAM

    ReplyDelete