Hur klarar han av det?

Sonen är så full av egenskaper som motsätter sig själva. Men ändå är det vissa saker han inte klarar av, medan andra som han klarar galant (till motsats till många andra). På morgonen har han svårt att hitta ett par kalsonger som han kan ha på sig. Alla spänner och är för småa enligt honom. Oberoende fast de skulle vara bra egentligen. Här kommer hans överkänslighet mot huden fram. Men ta honom ner till havet och han vadar i, totalt orädd fast det kan vara 12 grader. Inga problem att simma omkring. Där står jag, hans mor, som värsta badkrukan och knappt klarar av att doppa tårna. Barnen brukar skratta åt mig, såsom jag håller på och velar. Sedan detta med att tappa tänder. De flesta barnen, inklusive hans systrar, vickar på lösa tänder. De klagar på hur svårt det är att tugga då. Det är obekvämt etc. Men Simon han talar inte ens om att de är lösa. Den första tanden bara föll ut. Den senaste fastnade i tomaten han försökte ta en tugga av. Men sedan kom ju blodet och det är något han är känslig för. Han gick länge runt med en papperstuss i munnen. Även när han skulle lägga sig. Men han somnar fort, så sedan gick jag dit och pillade bort den. Och har han den minsta lilla skråma så skall plåstret fram. Så en person som inte alltid ser honom, ser en pojke som klarar av jättemycket. Och det gör ju vi givetvis. Men sedan kan det vara svårt för en utomstående att förstå att en fluga eller mygga kan få Simon hysterisk. Eller att gå barfota. Eller att åka någonstans som man inte riktigt vet vart det är eller vad som kan hända där.