Min man och jag har funderat hit och dit över äldsta barnets situation under många år. Är hon tillräckligt välfungerande, eller behöver hon hjälp? Eftersom skolan inte har rapporterat något (och även lugnat oss per telefonkontakt ca 2 år sedan), så har vi trott att allt är bra.
Men så är det inte. Läraren har bara gett upp hoppet för vår dotter, och situationen är allt annat än bra. Dottern kan inte koncentrera sig, inte sitta stilla. Skall hela tiden berätta för hela klassen i tid och otid om allt annat än relevanta saker. Läraren sa dock att om hon inte kan skärpa sin koncentration så kan inget göras.
För det FÖRSTA, så kan mycket göras för en orolig elev. Det enda kan inte vara att flytta dottern längst bak i klassen tre meter från de andra, som lärarens lösning hade varit.
För det ANDRA, om dotterns arbete är sådant här i klassen skall det finnas rutiner för läraren: Ta kontakt med föräldrarna, kontakta andra grupper inom skolan för expertis, göra upp en plan osv.
För det TREDJE, om man har vetskap om ADHD-problematik med syskonen skall man vara speciellt uppmärksam.
Så nu är mitt mammahjärta i bitar. Jag vet inte hur mycket jag skall orka mer. Måste dock orka, för barnens skull. Igen en ny psykologkontakt, strida för remisser till utredningar, orka höra, orka berätta och förklara, om och om igen.
Detta tar ju aldrig slut!!!!!!
No comments:
Post a Comment