Ja, alltså barnen är inte ett dugg nervösa inför skolstarten, närmast förväntansfulla. Det är jag som är nervös, otroligt nervös. Fastän jag tror att allt kommer att gå bra, men ändå. Det är ju inte alla dagar som ens barn börjar i första klass.
Förra gången det hände att mitt barn började skolan så var syskonen så små, så jag hade liksom inte orken att stressa upp mig. Jag hade inte sovit på 8 månader vid det laget. Jag skickade henne till skolan med min pappa och hoppades allt skulle gå bra. Och det gjorde det ju.
Men nu är det en helt annan femma känns det som. Och än värre blir det nästa år när lillingen skall börja i skolan. O vilken pinsam morsa jag har blivit. Bäst jag går och lägger mig snart, så jag orkar upp imorgon i tid. Det kan ju hända att barnen har en tuff morgon, trots eller tack vare sin förväntan.
No comments:
Post a Comment