Jag har ju hört många historier och kommentarer om skoltaxin, och idag fick jag bekanta mig med den "verksamheten". Skoltaxin kördes av en man som inte kunde svenska. Han talade i mobilen. Jag gick till min bil, men gick tillbaka då taxin inte startade. Då avbröt han samtalet så mycket att han frågade" Vart skall dessa köras?" Jag sa skolans och förskolans namn. Då visste han inte var förskolan låg! Han hade en PAPPERSKARTA på golvet.
Jag körde efter taxin med en stor klump i halsen. Han försökte släppa av min förstaklassare två gånger utanför HÖGstadiet. Till sist kom han till rätt skola. Jag tog emot min förstaklassare och försökte förklara åt chauffören hur han skulle köra till förskolan. Och iväg för denna man med min 5-åring utan gemensamt språk! Jag förstod inte ens i min chock att jag kunde ha tagit ut min son ur taxin och kört honom själv.
Jag var i upplösningstillstånd när jag eskorterade min dotter till skolklassen. När allt var klart där måste jag köra i racerfart till förskolan för att kolla att min son kommit fram. Och det hade han, och han hade varit så stolt och kavat. Så det var mamma som fick bära oron idag. Men får det gå till på detta vis?
No comments:
Post a Comment